mer än 1000 ord

Jag har varit superhurt och sprungit.

Se vad stark jag är! Mwoahaha!

Eller man kanske borde showa off i denna spännisposen istället....

Carro och Matilda, det är lika bra att ni ger upp Göteborgsvarvetsvadet.
I´m gonna kick your asses!!!

Längtar tills jag blir bjuden på middag:P
Vad ska vi välja för restaurang?
Sjömagasinet kanske?

 
Förra helgen planerade jag, Matilda, Carro och Mäl lite inför vår tågluffning. På vårt vis.
Det är vi som är de fyra gummorna överst, de som inte riktigt kom med på bilden.
DJ Gunther, hardcore pingvinen(för att det fanns en pepparkaksform som behövdes användas och redesignas) och Biarritzhunken gjorde jag.

Och i förrgår var jag och Elään superhurt och gjorde 6 olika sorters julgodis(det skulle blivit 7 om inte det sket sig med kaffekolan). Väldigt duktiga var vi:)
Fast nu tar de upp hela frysen.
Om pepparkakor gör en snällare så gör julgodis föräldrar sura... (Iaf om allt ska ges bort i julklappar och inte riktigt kommer få uppskattas av päronen....)

Detta är ungefär min jul so far.
Imorron blir det jobb igen...

För ett tag sedan skulle jag låna lite Aidsböcker på Stadsbiblioteket. Jag var übertrött och flummig så jag gick mest runt och småläste lite stycken ur böcker som lyckades fånga min uppmärksamhet. Två udda böcker fick följa med hem.

Sedan kom jag på en jättefin idé.
Vore det inte mysigt om man lämnade ett litet sött meddelande i någon biblioteksbok?
Jag skulle iaf tycka det vore fint om jag själv hittade något sådant.


(det står faktiskt grejer skrivet på bokmärket även om det inte syns så bra)

Jag har kommit på världens bästa idé.
Jag har kommit på ett nytt tecken.

Jag ska sprida detta tecken som om det vore något coolt(ja, jag är bäst på att definiera vad som är coolt:P eller nåt) typ indieteckenet.

Men egentligen betyder det IDENTITETSKRIS!
En förvirrad blandning mellan poppare och hårdrockare.

Yeah!!:P

Först dömde jag ut minoutfit.se, Elin Klings relativt nya initiativ, som är en sorts utveckling av favoriten "Dagens outfit", det inslaget som blivit så populärt bland de flesta modebloggare.
De inslag som, oftast, är otroligt oinspirerade, dåligt fotograferade och framförallt är ointressanta.

Men sedan upptäckte jag att det är en som vinner 500 kr varje dag på deras outfit.
Och de outfitarna är, enligt mitt tycke, inte särskilt särskilda.

Detta är ett tydligt, enligt min åsikt, tecken på att det VERKLIGEN finns en chans att vinna.

A ja, jag har hittills gjort ett litet halvhjärtat försök till pridpengarna.
Mitt lilla bidrag till minoutfit.se  
(Det ska förresten inte stå att Slim'n'Red endast kostar 4kr utan "4000kr(inkl sladd, extra bantningspiller, en veckorevyn och filmen Into the Blue(för att få lite realistiska mål) + några 132 kompresser för det rödaktiga". Men det klarade inte riktigt minoutfit.se av.... Det var tydligen lite för mycket information för att ta tills sig)

Rösta på mig!
Rösta på the real stuff!

btw så har jag fått jobb på Designtorget...
Wheeiii!:D
Ska jobba två lördagar innan jul och några dagar innan julafton på jullovet:D
Cash cash cash:P

Men dettta medför något tragiskt, mitt telefonmedelande på mobilen kommer härdanefter inte att kunna vara lika genialt som förut.
Då lät det ungefär såhär:
"Hej det är Johanna!.......(plats för att personen som ringer ska kunna tro att jag har svarat)... Är det du?:O Jag vet vad du gjorde förra sommaren(med en allvarlig och lite läskig ton)"

På senaste tiden har jag lidit av häftiga impulser att moona folk.
Så här kan det inte fortsätta.
Därför har jag vidtagit en åtgärd, en säkerhetsnål.

Det är en väldans massa grejer jag vill göra.
Vissa kanske aldrig kommer att bli av, andra kommer bli av.
Jag sydde ju faktiskt klart min väska som jag höll på med lite, lite för länge.

När jag satt och slappzappade runt bland tv-kanalerna för ett tag sen hann jag se en snutt på ett program om världens bästa (vad intervjuarna sa iaf) livscoach.
Det han sa var att man kan bli den man vill bli och göra vad man vill göra, bara man bestämmer sig.
Om man bara bestämmer sig så kan man förändra allt på en dag.

Jag tänker på det rätt lite då och då.


Skulle så gärna vilja ha en polaroidkamera som jag kunde fota med.
Jag skulle ta med den överallt och fota allt viktigt.
Jag skulle kunna nonchalant vifta fotot torrt och skriva ner några ord så jag kommer ihåg ögonblickets känsla.
Synd bara att polaroidfilm har slutat att produceras... Och att det har bidragit(fast det var väl dyrt även innan?) till orimligt höga priser på de som finns kvar(har checkat ebay och lite andra ställen).


Jag tycker det är jättefint att röka tobakspipa, det är något speciellt med det.
Jag har nog inte direkt saknat att ha en morfar eller farfar, mormor och farmor är ju så fina, men det vore något att ha en morfar/farfar som satt i ett läsfåtölj med en pipa i ena handen och en dammig bok i andra.


Sedan har jag ju varit sugen på att börja spela ukulele i evigheter(känns det som).


Vissa grejer kanske aldrig kommer att bli av, andra kommer bli av.

jag och pappa var jättehurtiga idag. Men det ska man vara sådana soliga dagar som idag.

Vi paddlade ut till en ö och fikade lite.

Där upptäckte jag att JAG är Jesus!

Det förklarar all min visdom.


Sedan gick jag hem och pappa paddlade.

07.30 hoppade jag på bussen. Übertrött, men med min kaffetermos i handen, begav jag mig tillsammans med Matilda till beachen för att spela turnering. Det är en del för tidigt för en lördag, men det är värt det . Om man får spela.
Tydligen hade vi lottats till att vara reserver! De enda som blev reserver! Oturens otur!
Men vi tänkte att "Hur stor sannolikhet är det att ALLA de 72 pers som ska vara med kommer att komma?"
NÅGON måste ju vara förkyld eller försovit sig eller brutit benet(vi hade t o m med lite fälla-folk-för-att-få-lite-brutna-ben-planer).
Men då vi satt på samlingen och det var uppropning så hördes det ena jaaaet efter det andra... ALLA kom!

Efter vårt nederlag kom vi på den smarta idéen att laga lite sushi. Mäl kom över och vi gjorde både sushi och film.

Tycker vi fick in den rätta japanska känslan:D haha

Sedan skulle Mäl och hennes gang gå ut på kvällen så då hängde jag och Matilda på.
Vi lyckades komma in på Kontiki, det var inga vakter.
Vi hann sätta oss i japan skrubben.
Vi hann säga " Vi har alltid sånt flyt" och andas ut lite.
Sedan kom den heta bartendern och frågade om leg...
Även om jag sa att jag var 17 år, 50 veckor och 1 dag så räckte det inte...
SnällMatilda hängde med mig hem.

Vi blev lite deppiga efter våra dagens nederlag och kom på lite dåliga tankar.



Men så kom vi att tänkta på vår sushifilm, och då kan man ju inte bli annat än glad:)

när jag och familjen mellanlandade i Helsingfors på väg till Thailand i somras så gick vi in på en marknad för att köpa lite god lunch(det var pappas idé att sätta sig på en sunkig marknad i Helsingfors istället för på ett mysigt café, precis som om vi inte skulle få uppleva marknadskänslan i två veckor framöver( fast à la Thailand och inte à la grå finländsk hamn))
Vi passerade då detta stånd och sa något i stil med: "Aha, dessa måste vara till för alla rika maffia ryssar som kommer och spenderar lite money money i Helsingfors i skrytsyfte"

ja, alla ryssar och Blondinbella...

okej, jag brukar inte direkt vara någon väldigt antipälsanktivist och jag är inte en väldigt anti-Blondinbella-människa(det kan ju inte förnekas att hon lyckats skapa mycket och verkar hinna med fem människors liv samtidigt) men hon kör ju upp hennes accepterande-av-all-sorts-päls-attityd i ansiktet på en!
En död mink!
En HEL, med huvud och ögon(glas eller?(iaf imitationen av ögon)), mink!
Groteskt och osmakligt!


Eller så är det så att Blondinbella egentligen ÄR en maffiaryss! Det enkla svaret är alltid det rätta.

mmmm plastmugg i keramik.... genialiteten hörs(ses i mitt fall då jag i en vidunderlig hastighet klistrar på prisetiketterna på plastmuggarna i keramik) redan vid namnet.
Kanske är det för att denna plastmugg i keramik ÄR en genialitet i sin enkelhet.
Varför inte byta material i något som är så kopplats till endast ett material?
Och sedan att få det att se trovärdigt ut, nästa så att man vid första anblicken undrar "Varför är det knöcklade plastmuggar på Designtorget?)

Denna veckan arbetspraktiserar jag på Designtorget. Första dagen fick jag stå lite i kassan(inte dåligt va? <---skryt) innan det, idag, kom 5 stapellårar med nya varor.

Under mina två första dagar har fått lära sig en hel del faktiskt:
    Alla tycker den lilla julkalendern med en smarties per dag är jäääättesöt( varför bara en liten minigodis per dag om man kan välja att få en större chokladbit + ett klassiskt( läs vanligt och oinspirerat) julmotiv?)
     Många ser... lite annorlunda ut på sina id/körkort. Haha, och folk tror kanske att man inte lägger märke till sånt! Då känner man lite bättre till mots med sitt jag-ser-ut-som-en-barnslig-13åring idkort.


(Ey, Designtorget när kan ni punga ut med lite marknadsföringcash för min mycket betydelsefulla och otroligt sedda reklam? Imorron? Är i behov av lite fickpengar(<-- säljer ut mig:O ))

Idag strosade jag och mmm... Mäl & Matilda runt på stan för att "råka" stöta på mister Yvan Le Terrible. Vi hade planerat en variant på Gevalias "när man vill ha oväntat besök" som gick ut på att vi skulle stryka runt vid den nya Weekday där han skulle hålla till på invigningen. Okej, det är väl en hel del fjant att stalka the Facehunter, men shit the same:P Man skulle kunnat skriva upp sig på gästlistan, men det som man inte vet något om har man ont av. Efter att ha gett upp ära och berömmelse tröstfotade Mäl mig på ett café där vi hade slagit oss ner. Jag körde en riktigt modebloggsposeklassiker som jag namgett efter min egna(och kanse även alla andras?) associeranden.
Shit happens!

fin musik.
lyssna på youtube.
eller nåt.
.

jobbade förra veckan på seglarskolan.
det var sammanlagt 7 barn.
och 4 ledare.
rätt schysst.

Alla mina barn bar crocs. Man kan nog milt säga att crocsen inte var mina favoriter när de kom.
Men shit the same, det estetiska behöver faktiskt inte alltid prioriteras. Funktionellt och praktiskt är inte en synd.

är hemma och pressar mig till att bli frisk innan Thailand.
min rådande kur är massa olika konstiga örtläkemedel och dåliga tv-serier.


förra veckan såg jag Sex and the city och Jiddra inte med Zohan.

Sex and the city levde inte upp till mina (orimliga?) förhoppningar.
Jiddra inte med Zohan var över mina Adam-Sandler-låga förväntningar.
Men Sex and the city var klart bäst.
Sex and the city-filmen är, enligt min åsikt, partnerversion av serien som var singelversionen.
Och serien byggde till stora, och betydelsefulla, delar på att tjejerna var fyra singlarna som var självständiga individer.
Men men.


älskar dessa bilder som jag tror kommer från Vogue.
bilderna ger verkligen känslan av att Carrie och Mr. Big tycker att de är de enda i hela världen.
de enda som betyder nåt.




.

.

precis hemkommen från bästaste P&L festivalen.

kanske det kommer fler bilder.
man vet aldrig.
hade inte med mig kamera:(
så denna bild är lånad av jennifer.

så här var det iaf på konserterna:
.
det är inte jag som filmar.
jag tror det är svårt att se mig.
det iofs ganska svårt att identifiera någon alls i publiken.

men jag stod några meter framför filmarna.
vi kom från johnossi, lyckades pricka in cobrastyle och några andra grymma låtar från teddy bears och sedan drog vi vidare till Håkan.




bästaste P&L.
bästaste carro och matilda.

go, went, gone! om några timmar är jag, Carro och Anna i Madrid och hälsar på Matilda!